HEM PROJEKT   KONTAKT LÄNKAR


Gränna Stad
c
SOCKNAR


Gränna

Visingsö

Ölmstad

Skärstad

Huskvarna

Järsnäs

Vireda

Lemnhult

 

Gränna Stad

 

 
c
Amalia

c
Amalia Eriksson 1824 - 1923
Polkagrisens moder.
Amalia Eriksson föddes 1824 i Jönköping. Vid 31 års ålder flyttade hon, med familjen där hon tjänade som piga, 1855
till Gränna och gifte sig två år senare med skräddaren Anders Eriksson. Maken dog dock redan 1858, bara en vecka efter
att Amalia fött paret en dotter.
Vid mitten på 1800-talet var kvinnor utestängda från många typer av näringsverksamhet, men kunde av social hänsyn få tillstånd att driva egen näring. Amalia Eriksson fick därför efter makens död 1859 tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva sockerbageri och började tillverka karameller. Hon blev den första som tillverkade polkagrisar. Tillverkningen utvecklades bra och Amalia Eriksson fick därför så småningom flera efterföljare med polkagristillverkning i staden.
Efter Amalia Erikssons död övertogs polkagrisföretaget av dottern Ida, som drev den till sin död 1945.

c
Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, tel 0390-

       
 

c

c
Augusta Jakobsdotter
1836-1927
Trotjänare i 71 år
När Augusta dog i september 1927 avslutades ett 71-årigt trotjänarliv hos familjen Franck på Brahegatan 38
(Frankska gården). Augusta kom som 20-åring till Gränna från Visingsö. Hon började arbetade som piga. När Carolina Bark blev änka 1856 kom Augusta i hennes tjänst.
I hushållet fanns även den 8-åriga dottern Valborg som
senare blev känd för sin privarskola. Augusta kom att
stanna hos Carolina i 33 år fram till hennes död 1889.
Valborg ärvde gården och därmed också trotjänarinnan Augusta. Hon kom att stanna hos Valborg fram till hennes
död 1927. Augusta kom att bli en oumbärlig hjälp, för Valborg var varken praktisk eller ekonomisk lagd. Med tiden utvecklades en varm vänskap. För denna trotjänar-gärning hedrades Augusta av Hushållningssällskapet med en penninggåva. Efter ett helt liv tillsammans vilar de båda i samma grav på Gränna kyrkogård.

Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, tel 0390-

 
     
 
c
c


Emma Katarina Andersdotter
1858 - 1941 Emma i Buren.
1885 flyttade Emma tillsammans med sina föräldrar till Gränna. Hon fick anstäling hos J.E Landström som hade handelsträdgård. Hon jobbade där i 50 år. Hon arbetade
från sex på morgonen till åtta på kvällen för en lön av
50 öre om dagen. Hon började sälja grönsaker i Jönköping
för Landströms räkning. Om sommrarna gjorde Emma
denna båttur sex dagar i veckan, på vintern två. För att
slippa avgift på på båten så hängde hon dem i ett rep om halsen. Hon sålde sina grönsaker i Jkpg hamn sen vid Järnvägstorget och de sista åren skedde komersen på
Jkpg torg. Varje sommar i 46 år sålde Emma grönsaker.
Hon bodde i en liten stuga som kallades för Buren.
Hon gifte sig aldrig. Dock fick hon två barn.


Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, tel 0390-

 
       
c
Calla Sundbäck


Calla Sundbäck 1861-1930.
Hovfotograf
Calla kom till Gränna i slutet av 1880-talet.
Fotograf-yrket var från 1800-talets mitt på stark
frammarsch. Det var till skillnad från andra yrken inte
spärrat för kvinnor. Yrket upplevdes som borgeligt och ekonomiskt tryggt. Med både håg och fallenhet fanns
detta yrke hos Calla i allra högsta grad. 1910 flyttade
hon sin ateljé till Brahegatan 39 (nuvarande Kalles tobak).
Där hon tillsammans med systern drev rörelsen till 1930.
På cykel, med en otymplig kamera for hon runt i bygden
och porträtterade kända och okända människor. Hennes fotografier har en mycket hög kvalitet och är en ovärdelig tillgång. Hon fick flera fina utmärkelser och blev nationellt känd. 1921 utnämndes hon till kunglig hovfotograf.
Calla blev trogen sitt yrke hela livet.
En skicklig yrkeskvinna och en sann människovän.


Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, tel 0390-

 
   
c
Valborg Jakobina Frank

cc
Valborg Jakobina Frank 1847-1929
Valborg härstammade från Tyskland.
Familjen flyttade till Gränna 1855 då hon sattes i den Strussenfeldtska skolan. Hon vistades några år i Stockholm, där hon undervisades. Tillbaka i Gränna fick hon anställning som guvenant. Senare anställdes hon som lärare i Hvarfs prästgård hos kyrkoherde Blomgren där hon undervisade familjens barn. Valborg fick väldigt fina vitsord. 1874
antogs hon som elev vid Kungliga Telegrafverket i Nora.
Hon genomgick prov i engelska, tyska och franska som hon
klarade med glans, men hon underkändes i telegrafering
och fick därför ingen examen. 1875 öppnade Valborg den första privatskolan för flickor i föräldrar
hemmet i Gränna. Eleverna betalade sex kronor per månad beroende på ämnen.
Från 1893 fick även pojkar tillgång till skolan.Valborg var väldigt intresserad av litteratur och lämnade ett omfattande bibliotek efter sig.

Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, Telefon 0390-

   
Inget foto

c
Ellen Karolina Johansson 1887-1964
Mor Ellen i Röttle.
Ellen blev tidigt änka med tre små barn. Hon fick ta det
arbete som fanns, då hon under tiden fick låsa in barnen.
Det blev långa arbetsdagar för Ellen. Hon tvättade, räfsade
hö, serverade, vakade över sjuka och svepte in lik i byn.
Hon ansågs vara “synsk” och kunde mycket om medecin.
Hon blev ombedd att ta hand om fosterbarn, hon blev både glad och tacksam för nu kunde hon vara hemma. Under
35 år hade Ellen hand om 21 barn, tre egna och 18 fosterbarn. Skolarbetet var mycket viktigt och mor Ellen såg till att det sköttes bra. Ellen var stolt över sina barn och tog dem i försvar när de blev orättvist beskyllda för något. Barnen blev alla präktiga människor och fick bra arbeten. Ellens insats
för fosterbarnen går inte att uppskatta. Hon kunde vara barsk och fortfarande mot dem men hennes hjärta klappade för
dessa barn.

Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, Telefon 0390-

   
Inget foto

c
Lotta Johannisson
1850-1904
Masa-Lotta, ett bygdeoriginal från Visingsö.
Läget för Visingsöborna har varit besvärligt vad det gällde förnödenheter som de inte kunde producera själva. Därför
var det naturligt att den som hade ärende till Jönköping
hjälpte andra att få hem varor.
Under ett tjugotal år tjänstgjorde Masa-Lotta som skickebud
åt ö-borna. Hon tog sig över med ångaren Örn. På vintern
tog hon båten till Gränna och fotvandrade den långa vägen
till Jönköping. Det sägs att hon inte kunde läsa men hon klarade ändå sina uppdrag pga sitt ovanligt goda minne.
Hon var storväxt och fysiskt stark. Det berättas att hon bar kassar både bak och fram på händerna och armarna, det kostade extra att korgarna sattes på båtdäcket. Masa-Lotta ansågs ärlig, godhjärtad och redbar. 1904 avled Masa-Lotta efter att ha drabbats av häftig lunginflammation.


Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, Telefon 0390-

   
c
Nanny Linnéa Fransson

c
Nanny Linnéa Fredriksson 1884-1965
I herrens tjänst i 40 år.
På Arvidsgården i Uppgränna bildades en kristen
församling 1917. Här fick Nanny sin andliga skola i
kristen tro. Vid 26 års ålder gick hon ut som missionär för Helgelseförbundet. Nanny tog sin kallelse på stort allvar. Nanny kom till Kina 1911 mitt under revolutionen och kejsardömets fall. Nanny startade sitt arbete i norra Kina.
Hon arresterades och anklagades för spioneri både mot
Sovjet, Kinas kommunister och nationalregeringen.
Till slut dömdes Nanny till fem månaders fängelse.
Hon frigavs tre dagar före jul 1942 och kunde återvända.
Hon fortsatte fram till kommunisternas maktövertagande 1949-1950. Efter tre år i Gränna var hon redo att missionera igen denna gång till Japan sedan Taiwan. Nanny kom att bli
en legend i sitt arbete som missionär och väckelsepredikant.


Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, tel 0390-

   

cc
Märta Pärsson 1887-1972
“En mångsidig kvinna och en glad salvationist”
Märta växte upp i ett torp under Aranäs herrgård där
fadern arbetade. Hemmet var varmt religiöst och mycket musikaliskt. De bodde nio personer i ett rum och kök.
Märta började arbeta redan som 13-åring. Två gånger om dagen sprang hon till herrgården för att utfodra Aranäs ca 300 höns och
lika många kycklingar. Senare arbetade hon som innepiga.
Nästgårds bodde Gustav Persson som kom att bli hennes livskamrat. Märta skaffade både bostad och skomakeri åt dem i Gränna. I mer än 30 år arbetade hon som skolstäderska. För detta hedrades hon med Gränna stads medalj.1943 valdes hon som första S-kvinnan in i Gränna stadsfullmäktige. Med sin starka gudstro fick hon sitt andliga hem hos Frälsningsarmén. Man kommer också ihåg henne för sin förmåga att spela fiol och sjunga samtidigt.


Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, tel 0390-


   
c

c
Annie Falk Persson, Ester E Falk

Smålandsgårdens grundare och dess donatorer.
Systrarna liv började i Göteborg och slutade i Örserum.
De valde samma yrkesbana och kom att dela hus och hem.
De var etablerade fastighetsmäklare och delägare
i ett mindre företag i Göteborg. På 20-talet tillbringade systrarna sina somrar i Örserum för att vila och rekreera sig. De kom att älska platsen och bosättersig där. Hur och när planerna på att bygga en kuranstalt i Örserum kommer till,
vet man inte. Möjligen ville de lämna något varaktigt efter
sig. Smålandsgården stå färdig för invigning 1933.
Avsikten var att gården skulle användas för vård av bla reumatikersjuka. När Annie dör skriver Ester ett nytt testamente där hon donerar allkvarlåtenskap till frälsningsarmén.

Kontaktperson: Författargruppen Salve Venia
Ledare: Rakel Fast, tel. 0390-

   


WINNET - Origin Resurs